Skrynkliga muskler?
Det var diagnosen massören ställde på mig
idag. Du kan tänka lite som att musklerna
är skrynkliga. Sedan sträckte han ut dem,
vilket gjorde fruktansvärt ont men var så
himla befriande. Nu måste jag göra det jag
inte är så bra på - ta det lugnt, trappa upp
utomhuslöpningen successivt och försiktigt
och inte pressa på för hårt. Det här fixar jag.
Rekommendationen var också att köpa en
rulle att sträcka ut lårmusklerna på och att
komma igång med någon form av rörlighetsträning.
Next step: möta upp pt på gymmet och
planera.
Bort med dej, onda höft.
Kyckling med sweetchilisås
Det här receptet måste ni bara prova. Det är så enkelt och
så himla gott.
Du behöver:
Cirka 1 kg frysta kycklingfiléer
Cirka 1 kg frysta kycklingfiléer
4 dl grädde
1 burk creme fraiche
En halv dl sweetchilisås
Lite mindre än en halv dl kinesisk soya
Gör såhär:
Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda grädde, creme fraiche, sweetchilisås och soya i
Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda grädde, creme fraiche, sweetchilisås och soya i
en bunke.Lägg de frysta filéerna i en form. Häll över såsen.
Låt stå i ugnen cirka 1 h. Ta ut och dela filéerna i mindre bitar
Låt stå i ugnen cirka 1 h. Ta ut och dela filéerna i mindre bitar
efter 30 minuter. Vi åt sedan detta tillsammans med ugnsrostade
grönsaker. Tipp topp!
En husägares reflektioner.
Roligt det här med hur man ändrar de perspektiv man har
på saker och ting när man är mitt i förändringar i livet.
Efter att jag renoverat kök och flyttat så består min dagliga
lycka av att det existerar ett skafferi i mitt kök, att jag har en
besticklåda där ALLA bestick ligger samlade och att jag numera
vet var jag har mina bakformar.
Definitionen av ordet spänning har också modifierats en aning.
Just nu väntar jag spänt på att diskmaskinen ska bli klar. Kommer
disken vara fri från kalkfläckar den här gången? Kommer jag
behöva köpa sköljmedel? En husägares funderingar och vardag.
Gillar hur man lär sig att uppskatta och bli underhållen av de
små sakerna i livet :).
Jag längtar efter träningsvärk..
En Hollandsresa med jobbet och en kraftig förkylning på det
har gjort att jag har rört på mig en gång på snart tre veckor. Jag
sitter just nu och surar över att jag inte fick följa med och träna
med Jens den här lördagen heller. Jag har en sjuk längtan efter
träningsvärk och står snart inte ut med att vila mer. Fördetärsåtråkigt.
Nåja, jag får fint sällskap i soffan ikväll i alla fall. Erik ska in till Växjö
och gå på nationalteatern med min pappa, min bror och mina två
farbröder. Jag tycker att mammas svar på frågan om hon ville följa med
säger en hel del - "Nej, Gud bevare mig väl!" Jag hade dock kunnat vara
en fluga på väggen all night long, för deras humor är svårslagen.
Duschen nästa! Det får bli mitt förmiddagsprojekt...
Som ett brev på posten..
Fick idag snällt (och på order av en mängd
arbetskollegor) lämna mitt arbete 13.15. De
var så envisa att de sa att de inte vill se mig
på jobbet igen förrän tidigast måndag. Och
såhär i efterhand när jag sovit och druckit
varm mjölk så måste jag säga att jag håller
med dem. Men jag tänker inte vara sjuk länge.
Vilavilavila. Återhämtaåterhämtaåterhämta.
Ikväll blir det TV och soffan, med de jättevarma nya klippanplädarna, som mor och far gav
oss i inflyttningspresent.
Det här med pendling..
Jaha, bilen på verkstad och jag på bussen.
Motortemperaturen var visst för hög. Det var
bara att köra den till akuten för omplåstring.
Så jag spenderar nu en stund på 270:an innan
det är dags för en ny tuff dag att ta form.
Det är skönt att åka buss. Undrar om min
man tycker det också. I 6 dagar har han
pendlat kollektivt och har då haft en dag då
kortet inte funkade för att han som sålde det
"inte kände till rutten så bra", en dag då bussen
hem var försenad och idag då bussen inte kom
alls.
Godmorgon!
Sakta men säkert.
De praktiska bitarna med att ha hus börjar
sakta falla på plats. Pappa och mamma har
idag löst mysterierna tvättmaskin, torktumlare,
diskmaskin, läckande kran och svarta fläckar
i badrumstaket. Jag är enormt tacksam. Jag
har nu kunnat både tvätta och tumla ikväll. Och
gå till affären kl. 18 en lördagkväll anser jag
vara rena lyxen. Innan matlagning kan påbörjas
i det Hugossonska hemmet krävs dock en del
detektivarbete och viss släpning av kartonger.
Uppkrupen i min soffa - första gången sedan vi
flyttade in - myser jag nu under plädarna mor
och far gav oss i inflyttningspresent. Och
Matilda är här. Det blir bara bättre och bättre.
my life would suck without you.
Organiserat kaos?
Nej, bara kaos. Olikt mig. Jag brukar leva mer efter det
här med organiserat kaos. Allt som är oorganiserat brukar
jag hålla mig ifrån. Och ni känner ju mig. Alltså - ikväll började
jag styra upp mitt sovrum som har bestått av mängder - och jag
menar mängder (jag kan inte förstärka ordet nog) - av plastpåsar
och väskor med kläder i. Jag grävde mig längst ner för att reda ut
vad jag hade och vart jag hade det. Det lyckades och jag kan nu gå
igenom sovrummet.
Före min insats.
Dagens träning bestod idag av 8km löpnin, på löpband
(ingensmärtaihöftensånästagångsatsarjagpåmilen). Svettades
mig sedan igenom ett aningens krampaktigt benpass, eftersom
Robin pressade mig att öka på vikterna med 5kg när jag kör de
obligatoriska squatsen. Tack för det, Robin. Inväntar träningsvärken
och ökar på vikt nästa vecka igen.
Push play.
Stora flyttdagen..
.. Är över. Nu är vi Lammhultsbor och sover
vår första natt på plats i huset. Mina ben
är så trötta av packning, flytt och städ.
På eftermiddagen plågade jag dem dessutom
med ett spinningpass. Det är hårt att vara
mina korta ben idag. Eller alla dagar, tror jag.
Imorgon tar jag bussen till jobbet.
Godnatt!
Det tar sig.
Jo, men det är nog så att vi börjar bli inlyttningsredo.
Köket har tagit form och ser helt underbart ut. Exakt som
vi hade tänkt och planerat det (föga förvånad över vår
förmåga att planera).
En styck soffa levererades idag av fin fd kollega med bärhjälp.
Tack för det, grabbar! Även den gör sig exakt så bra i hörnet
som jag hade tänkt. Linnefärgat mot mina lila väggar. Där ska
jag njuta av mina koppar med varm mjölk, som numera, på
kvällstid, är mer en regel än ett undantag.
Godmorgon då.
Klockan ringde 05.08. Av någon anledning var jag inte så snabb idag så när jag väl skulle åka så bokstavligt sprang jag runt i huset för att rafsa ihop mina saker. Skynda skynda! Gasa iväg till Lammhult - lämna bilen på verkstad (hoppasdeserattjagbehöverennybakrutevindrutetorkare). Halvspringa till busstationen i halka och snålblåst i -4 grader. Ögonen rann, öronen domnade bort och fötterna halkade. En småkylig morgon, så att säga. Nåja - när jag väl klev på bussen så var kortläsaren sönder, så jag fick åka gratis. Halvt tinad åker jag nu mot en ny dag på jobbet.
Så godmorgon från bussen :).
Nu längtar jag.
Till mitt hus. Till att ha ett hem. Det är absolut inget fel
på att bo hos mina föräldrar (gillar det rent av) men det
ska bli skönt att veta att man har alla sina prylar på ett och
samma ställe. Sådana enkla saker ger mig ro i själen. Jag
längtar efter att systematiskt få börja packa upp mina kartonger.
På samma sätt som jag systematiskt började packa ner i dem.
Med betoning på började. Jag vill flytta in nu. Jag har ju börjat
känna att det där huset är vårt.
Idag träffade jag mina fina brorsdöttrar. På gymmet för de skulle
på barndans. Moa underhöll mig när jag tränade och Thelma åkte
med mig hem. Vardagskärlek är bra avslut på min dag. Erik
startade också min dag med vardagskärlek när han skottade fram
bilen åt mig. "Jag älskar dej" i all ära, men det är kärlek!
Färgdilemma.
Ett angenämt funderande dock. Vilken färg ska vårt
TV-rum ha? Eftersom jag är så lugn och sansad
(eller?) så behöver jag matcha det med en harmonisk
färg. För att ni nu inte ska tro att jag har en skev
självbild, så rättar jag genast mig själv till att jag
behöver kompletteras med en harmonisk färg. Så att
jag kan skapa mig en hörna där jag kan krypa upp
efter en dag av effektivitet, dynamik och äventyr.
Med en mugg varm mjölk ("pensionärsdryck", enligt
Med en mugg varm mjölk ("pensionärsdryck", enligt
min man) i handen. Avslappning the Johanna way.
Eftersom ni också känner min planerande sida, så vet
ni att vi redan minskat ner antalet färgalternativ till två.
Och nej, vit är inte en av dem. Men det visste ni väl
också redan?
Godnatt!
En tanke.
Jag känner en familj som saknar sin
pappa/make/morfar/farfar. Jag tycker
vi ägnar dem en tanke.
7,5 - still going strong!
Höften höll för 7,5 km inomhuslöpning också. Vad den inte höll för var
utomhuslöpning, trots korta sträckor. Aj. Jag går därmed tillbaka till
försiktig inomhuslöpning. Och jag borde kanske söka hjälp för denna
envisa höft...
Efter julens träningsvila har jag kommit tillbaka starkare än någonsin.
Vilan känns därmed helt rätt prioriterad, trots att den egentligen var
ofrivillig. Vadå? Det är aldrig försent att dra lärdom i efterhand.
Den här dagen har dock bestått av att lasera tak. Det kan trötta ut vem
som helst. T.ex. så laserade sig Erik hela vägen till en powernap. Den
slagne hjälten reste sig sedan och fortsatte lasera...
