Så mycket bättre.
Idag slapp jag ge upp. Jag & Amanda sprang och sprang.
Och det var en sådan befrielse. Nu hoppas jag på tränings-
värk imorgon så kroppen också känner att jag gjort bra
ifrån mig. Åh, vad jag älskar träning! År 2008 trodde jag
aldrig att jag skulle säga den meningen. Konstigt hur man
förändras och kan vänja kroppen vid ett visst beteende.
Det är bra grejer! För er som inte kommit till den vana ni
önskar - ge inte upp!
Nu ska jag plöja igenom mina IFORM-tidningar och försöka
lägga upp ett löparschema.
So long!
Och det var en sådan befrielse. Nu hoppas jag på tränings-
värk imorgon så kroppen också känner att jag gjort bra
ifrån mig. Åh, vad jag älskar träning! År 2008 trodde jag
aldrig att jag skulle säga den meningen. Konstigt hur man
förändras och kan vänja kroppen vid ett visst beteende.
Det är bra grejer! För er som inte kommit till den vana ni
önskar - ge inte upp!
Nu ska jag plöja igenom mina IFORM-tidningar och försöka
lägga upp ett löparschema.
So long!
Kommentarer
Trackback