Kolapaj

Recept från Härliga pajer till middag och dessert
av Kristina Eriksson och Anna Clarén.

Du behöver till pajdegen

150 gr smör
2,75 dl vetemjöl
1 dl brun farin
1 dl kokosflingor

Gör såhär:
Blanda ingredienserna och tryck ut i en pajform, 30 cm i diameter.
Låt vila kallt i 30 minuter. Grädda sedan 10-15 minuter i 225 grader.

Du behöver till fyllningen
1,5 dl vispgrädde
1 dl strösocker
0,5 dl sirap
2 msk smör
1 tsk mald ingefära

Gör såhär:
Blanda grädde, strösocker och sirap i en kastrull. Låt sjuda tills det blir en tjock
kräm. Det tar 15-20 minuter. Lägg eventuellt i lite maizenaredning. Rör ner smör
och ingefära och låt krämen svalna. Bred ut krämen i pajformen och garnera med
bär eller frukt. Gärna något surt, eftersom pajen är enormt söt. Servera gärna med
grädde.



Det här är känslor.

Jag, Moa & Thelma packade in oss i bilen med gummistövlar
och hela kittet och drog till Hällaryd. Där väntade Stina och
hästarna. Väl framme vid hästen tyckte dock liten T att den
kändes lite stor och skrämmande, så storasyster fick hoppa
upp först och visa vart skåpet skulle stå. Efter det fanns det
ingen hejd på det roliga!


Såhär ska det se ut!




Thelmas min visar ganska tydligt hur hennes första sekundrar
på den enorma hästryggen kändes.




Färgmässigt är hösten en tacksam årstid..




Fasters lilla fotomodell




Liten T är lika vacker som höstdagen.




Moa fick "galoppera", som liten T uttryckte sig.





Att rida innebär visst mer än att sitta på hästryggen. Här
kämpar Thelma med att borsta. Så duktig!





Moa valde att mocka lite istället.. Fasters arbetsmyra.





Sötare tjej får man leta efter.




Är de inte underbara, dessa små liv? Faster Tönt blir helt lipig
av känslor. På vägen hem från Hällaryd stannade vi till i affären
och köpte godis. Och då blev jag lipig över att lösgodis och några
timmar på landet kan roa flickorna så otroligt. Kärlek <3.

Nu vankas fika med bästa Pär!

Puss.

Färdigfirad.

Erik är färdigfirad för det här året. 31 år och fortfarande
världens snygging.






Bakade också en sirapspaj. Recept kommre snart!
Tips: Ni som anser att bakverk kan bli för söta -
undvik då!


Utan dina andetag.
- Kent

Up and ready again.

Sovit sex timmar, käkat frukost, kikat igenom mina
favoritbloggar samidigt. Nu redo för mer plugg. Jag
är så blek så jag knappt syns mot en vit vägg, så jag
måste få åka och träna i eftermiddag. Det kommer ge
mig både färg och energi. Som jag behöver.


Endast tomten är vaken...

... och jag..

Erik <3

The moment I met you
That moment I forgot about everything I've been through
Tell me how could that be, hey baby
Guess we both know
I'd follow you wherever you go

Into the wild Serengeti

Hills of Himalaya
Back to where you met me
The moment when I met you, hey baby
Guess we both know
I'd follow you wherever you go


- Vincent



Det finns en gräns.

Förlåt för mitt extremt dåliga bloggande. Sällan har jag
varit såhär stressad i hela mitt liv. Praktik. Plugg. Träning.
Jobba. Kalas. Plugg. Träning. Eriks födelsedag. Praktik.
Träffa vänner. Baka. Kalas igen. Träning. Plugg. Leta referenser.
Rida med flickorna N. Träning. Plugg. Ringa tandläkaren. Ringa
blodcentralen. Handla. Planera. Slösa tid på en buss.

Och nu vet jag vad så många av er tänker. "Träna mindre".

1. Det gör jag redan. Har raderat ett pass ur kalendern.
2. Det är den enda avslappningen och fritid jag har just nu.

Jag vore rent av dum om jag minskade mer på den lilla fritid,
som redan knappt existerar. Resultat: imorgon natt och hela
fredagen ska det pluggas. 10 timmar över i veckan för studier?
- kiss my ass! Möjligen om man inte pendlar och inte har ett
liv utöver skolan. Som vissa inte har - jag vet - men den gruppen
är i alla fall underrepresenterad. Jag spyr på det här på riktigt.
Spyr! Inget hade varit bättre än att få jobba just nu.

Andas in - andas ut.

Andetag in i fredags morgon - andetag ut söndag kväll.
Jag har, den här veckan, testat att vila mig i form. Lite i alla fall.
Jag drabbas ju nämligen ibland av huvudvärk och de dagarna är
det inte lönt att försöka sig på träning. Så den här veckan har
slutat med något mindre hårt pass och någon mer powerwalk.
Och vet ni? Det har varit så skönt. Jag var så motiverad idag när
jag kastade mig upp på löpbandet efter jobbet. All in och tiden
slutade på 25 min 25 sek och 5 km. Och då var jag döende efteråt.

Väl hemma fick jag laxen serverad av min fina sambo och vi har
nu halkat ner i soffan, där vi stannar resten av kvällen. Det är
jag bannemej värd efter den här helgen!

Igår kväll var jag, Erik och bror med familj hos farmor. Så mysigt!
God mat, efterrätt och två ungar som höll låda en bra bit in på
kvällen. Thelma gav upp, däckade i soffan och lyfte inte på huvudet
så hemskt många gånger efter det. Moa körde sedan all in helt på
egen hand och ansträngde sig så till den milda grad för att inte
somna.

Nu - filmtime!

Puss.

Uppryckning!

Seriöst - här händer det ingenting. Det verkar inte finnas
några gränser för hur ineffektiv jag är. Trött i kroppen
efter spinningen igår, lite lätt huvudvärk och ett plugg
som inte kommer någonvart överhuvudtaget. Jag för-
söker och försöker och tar sakta två steg fram och ett
bak. Vissa dagar bara är så...
Och vet ni vad som är roligt att se? All min träning till
trots, så gör jag bra ifrån mig i skolan. Jag sköter mig!

Och jag måste formatera om min dator. Jag suckar djupt.


Jag ser fram emot kvällen i alla fall!


So long!

Ingenting kan stoppa mig.

Fick alldeles nyss och precis tentaresultatet från
Vetenskaplig metod-kursen. Jag är mycket för-
vånad, men inte mindre glad för det. Trodde
aldrig på en centimeter högre än ett E, men fick
ett välförtjänt B. Tur nervsammanbrott, blod,
svett och tårar gav resultat.

Jag är så lycklig. Så lycklig. Jag ska spinna som
en tok ikväll nu, bara för det!

See you!

Ben och rumpa

Nedan övningar förekommer frenetiskt i mitt hem när jag
bestämt mig för att rumpan (och ibland benen) ska få sig
en omgång.

"Kissande hunden"





Upp och ner med höften. För att göra det hela ännu lite
jobbigare kan man sträcka ett ben rakt ut samtidigt.





Utfall, helt enkelt.




Knäböj med benen brett isär - ger rumpan ett ordentligt pass.
Jag tar inget ansvar för era knän här, då det är viktigt att
tårna/fötterna pekar i exakt samma riktning som knäna när
ni går ner.



Det hela är väldigt enkelt. Jag är mycket noga med att inte
träna benen med något annat än min egen vikt, eftersom mina
knän då inte orkar med så många pass på en vecka som jag
önskar.

So long!

Alla krossade hjärtans dag

Hört talas om det? Hur töntigt? Jag läser "Har du aldrig fått
ditt hjärta krossat? Kom ändå! Du lär ju få det krossat förr
eller senare".
Om man vill locka folk till den här dagen ska
man nog satsa på en lite annorlunda slogan. Kanske något
som inte gör folk bittra och negativa? Kanske något som
inte gör folk förbannade? Kanske något som gör att folk inte
ser ner på själva idéen?
Så här står det på facebook "De med lyckliga nykära hjärtan
har ju en dag, men alla vi andra då? Alla Krossade Hjärtans
Dag ska vara som ett ljus i mörkret för alla. Och har man inte
fått sitt hjärta krossat än, så kommer man ju få det."
Är det
den härliga positivismen som ska få dem att må bättre denna
dag eller? Hjälp, vilket koncept. De gånger jag har haft krossat
hjärta, så har jag ändå haft kärlek från familj och vänner på
Alla hjärtans dag. Fira det istället för att vara bittra extra
mycket en dag på året.

Jag tar beslut.

Allt började med att lunchen jag hade med mig var
vråläcklig. Den var inte ens god när jag gjorde den,
men när den hade varit fryst var den rent oätlig. I
ösregn och blåst försökte jag ta mig bort till Netto
för att köpa något ätbart. Jag höll på att blåsa bort
så jag kom inte längre än till Pressbyrån. Där fick
jag erfara att de inte har något gott ätbart, så min
lunch slutade med en banan. Och hur blir jag när
jag inte äter ordentligt? Just det, inte så rolig! Nu
har jag iaf fått i mig mellanmål och sitter och gör
ingenting i väntan på att steppen ska börja. Känner
att det kommer bli min sista step. Dels för att jag
tycker den håller på för länge och dels för att jag
inte tycker att det ger något i träningsväg. Det blir
mer som hobbyträning och det har jag varken tid
eller motivation till, tyvärr. Nuförtiden får jag ägna
mig åt att kombinera nytta med nöje, annars finns
inte tid till något av det. Och ska jag ändå träna vill
jag vara på gränsen till döende efteråt. Synd att det
är så roligt med step, bara...
Nu när jag vet att det blir mitt sista steppass, så känns
det mycket bättre. Rätt beslut, alltså.

Puss.

LCHF?

Det är vad jag klurar på just nu. LCHF-middagar går
väl an, men det verkar värre med frukosten. Så alla
ni därute som lever efter LCHF - inspirera mig! Jag
kommer inte att, i första hand, göra det för att gå ner
i vikt, utan för att jag vill att min mage ska må bra.
Det gör den inte alltid nu och jag är beredd att testa
vad som helst. Jag är på vippen att börja med LCHF,
så kom igen - övertyga mig!


Puss.

Håll tyst!

Jag gav mig tidigare ut på en långpromenad
i det fina höstvädret. Så vackert det är när
löven faller och allt är orange, gult och grönt.



Det är synd att det finns så många gapande och skällande
hundar i det här samhället, som tar udden av att vara ute.
Jag gillar inte hundar, det är jag rätt öppen med. Men jag
gillar än mindre ägare som inte kan uppfostra dem till att
hålla k*ften! Visst, det finns vakthundar som skäller för att
vakta. Men seriöst - om jag går ute på gatan utan minsta
tillstymmelse till att försöka ta mig in i deras trädgård - då
finns det väl ingen anledning att skälla? En av hundarna
skällde när den inte ens såg eller hörde mig längre - vadå
gnälla bara för att man ska? Håll tyst!!

Det var allt för mig! Nu kommer snart min frisör och ska
få ordning på mitt hår.

Puss.

Dagens åstadkomna.

Nödvändigheter på IKEA. Stickad tröja på BikBok.
Säga hej till Senka och Alen. Sprang förbi brors
bil på parkeringen och insåg att han också var på
IKEA idag. Möttes upp och sa hej. Vidare till City
Gross, som inte går att "springa över snabbt".
Hem! Vattna blommorna på Ekgatan. Hemhem!
Packa upp. Byta glödlampor och lampskärmar.
Städa på soffbordet och förändra med lite nya
saker. Leta i skrymslen och vrår efter ljuslyktor,
som jag visste att jag hade.. nånstans.. Göra
müsli. Pust!

Stor burk till mig och Erik, en lite mindre burk till Moa & Thelma.
Liten T har, för övrigt, en skadad haka efter att ha trillat av stolen
i vårt kök. Stackars liten! Jag fick trösta, torka tårar, badda med
vatten och handduk och plåstra om.



Nu ska jag titta på Tre Kronor och äta lite popcorn, för att avsluta helgen.

So long!

Spontanmys.

Ikväll hamnar jag, min sambo, Emma & Ronny
på Sandsjöbanden. Helt spontant. Det är nog
det mest spontana vi fyra någonsin gjort ihop.
Är man fyra upptagna individer, så får man inte
begära så mycket spontanitet. Men när den väl
dyker upp, är den hemskt välkommen. Så planka
för mig ikväll, alltså. Och eftersom jag sprang 7
km tidigare idag och styrketränade 25 minuter,
så känns det mer än okej.


Bara du och jag.
-
Lili & Susie.

Nederlag.

Jag var värdelös på spinningen idag. Mina knän
orkade inte efter det mycket påfrestande core-
passet igår. Jag är tveksam till just de ben-
övningarna vi gör med den instruktören, ben
tillsammans med vikter på armarna. Det är lätt
att felbelasta ju mer kroppen ska fokusera på.
Och jag får ont. Nästa gång ska jag strunta i
benen och bara köra med armarna.


Och Matilda skulle låna min resväska för andra
gången - och jag glömde den för andra gången.
Hur arg är jag på mig själv idag?!


Nu - Robinsonöråd. Heja Denise!

Dag 17 - Ett barndomsminne

Ett? Ett enda? Men jag har ju massvis! Det första
jag tänker på är dock när jag och min syster lekte
att vi var på en badplats med våra dockor. Dockorna
var våra barn, den grå mattan i hallen var sjön, den
vita plastmattan var stranden och strumpbyxorna på
våra huvuden var vårt långa hår. Jag minns att jag
till och med knöt ihop strumpbyxorna med en hår-
tofs (man har ju tofs på stranden liksom). Vi var
antagligen de coolaste brudarna på vår fakestrand!

Jag minns också hur min bror och jag lekte med hans
bilbana. Han måste haft en ängels tålamod, hur kan
man annars låta en typ 3-åring leka med ens dyrbara
bilbana? Jag fick leka och leka och köra och köra med
de fina bilarna. Underbara bror!



Armar och axlar

Jag har fått lite frågor om vad och hur jag tränar när
jag tränar styrketräning hemma. Så jag tänker att jag
ska börja lägga ut övningar på bloggen för att hjälpa
er där ute med idétorka. Just idag såg min styrketräning
ut såhär:

Det är egentligen inga konstigheter. Biceps med gummiband.
Statisk träning genom att hålla still i det läget som syns på
bilden. Annars kör jag bara upp, ner, upp, ner osv...




Triceps med gummiband - även här upp, ner, upp, ner osv.




Axlar och rygg med gummiband - sitt som på bilden och dra
bakåt, släpp sedan inte efter när du går tillbaka utan håll emot
även då.




Jag körde också plankan 2,5 min på varje sida. Jag repeterade
x antal gånger och tiden slutade på 45 minuter. Svårare än så
var det inte idag.

Sprang sedan en mil på gymmet, med tiden 54:25 minuter.
Hur bra är jag?! Rekord.

So long.

Det här med att bestämma sig

Jag funderar och funderar. Jag ska träna idag och i normala
fall har jag step up på tisdagar. Dels för att det är roligt och
dels för att det inte är lika fysiskt krävande som de andra
konditionspassen jag genomför på en vecka. Men. Eftersom
jag jobbade igår efter praktiken, så hann jag inte träna. Då
tycker jag att jag behöver ett tufft pass idag och inte ett
pass jag kan glida igenom.

Frågan lyder: Ska jag gå på step up och glida mig igenom
ett pass eller ska jag ta mig till gymmet för att springa en
runda långt och snabbt? Det är stor skillnad i hur mycket
fysik som krävs. Och jag är sugen på ett svintufft och
pressande pass. Dessutom kommer jag hem mycket tidigare
och kan slå mej ner i soffan en stund innan jag behöver
lägga mig. För mig som tränar alla vardagar (oftast kväll)
så är det guld värt att ha någon kväll där det finns en stund
över för lite umgänge med min sambo. Minns inte när vi åt
kvällsmat tillsammans på en vardag sist.. Går jag på steppen
så kommer jag inte vara hemma förrän tidigast 20:30.

Nu ska jag fundera lite till..

So long!

Dag 16 - Första kyssen

Jag minns inte så mycket mer av den än att det
var med grannpojken Robin..

Det jag däremot minns är första kyssen med min
Erik. Det blev den mest nervösa dagen i mitt liv
när Jakob informerade mig om att vi skulle på
förfest hos Erik. Efter typ 15 ombyten tvingade
jag, mer eller mindre, Jakob att säga att jag var
snygg. - Ja, Johanna, du är snygg. Det är du alltid.
Förfest. Fest hos Nicke i Lammhult. Det tog inte
så hemskt många minuter innan jag befann mig
i Eriks armar. Och där stannade jag resten av
kvällen. Och resten av livet.



Avslutar.

Helgen har gått åt till att jobba. Och som jag jobbat!
Oktoberfesten lockade mycket folk till Svenssons och
till och med jag fick med mej en liten present därifrån
- till en mycket viktig person. Denna viktiga person ska
jag försöka hälsa på nästa helg och dela med mig av
tidernas överraskning. Så nu får vi se vem av er
bloggläsare som får ett besök av mig nästa helg :).
Lovar att ta med mej fika!

Nu ska jag mysa ner mej i soffan, äta salta pinnar
och titta på Tre Kronor. För att avsluta en perfekt
helg!

Puss.

Problem?

Till er med webbläsare Explorer:

Jag vet att det, i vissa fall, krånglar att gå in på
bloggar som är registrerade på blogg.se om man
använder Explorer. Jag har själv provat att läsa
både min egen och mina vänners bloggar på olika
platser (skolan, hemma osv) och Explorer bara
hänger sig. Firefox fungerar utan problem. Vad
jag har märkt i alla fall?

Jag har kontaktat blogg.se och jag hoppas de är
medvetna om problemet och arbetar med det.

Håll ut!

Jag är inte bortskämd, men jag har det bra.

Så säger Erik i alla fall. Skillnaden mellan mig
och en bortskämd är att jag vet precis hur bra
jag har det och att jag har vett att uppskatta det
varje dag. Varje dag uppskattar jag att jag fått
resa så mycket tillsammans med min familj.
Och varje dag uppskattar jag att mina föräldrar
hjälpt mig till att inte ha en enda krona i studielån.
Jag är er evigt tacksam för alla tusen miljoner gånger
ni ställer upp för mig. Det finns inga ord som
någonsin kan förklara hur tacksam jag är.
Och det, mina vänner, är ett tecken på att ingen
någonsin skämt bort mig. Jag är så väluppfostrad
att det inte finns några gränser.


There is never a day that passes by when I don't think of you

You showed me when I was young just how to grow
You showed me everything that I should know
You showed me just how to walk without your hands
Because you always were the perfect fans

- The perfect fan

Det får mig att må bra.

På funbeat ser min träningsmånad ut såhär:

Antal träningspass: 39
Antal dagar med träning: 27 (84,4% av 32 dagar)

Baserat på 32 dagar. Ja, det har kanske stigit mig åt huvudet lite.
På ett positivt sätt. Jag hinner med allt annat jag bör, jag inser
att jag inte kan hålla på såhär resten av livet (en vacker dag
kommer det annat emellan), jag har ett fantastiskt immunförsvar
tack vare min träning, jag mår kanon, sover som en prinsessa, jag
är varken pinnsmal eller onormalt vältränad, jag äter som en häst
och huvudet är med varje gång jag genomför ett pass - är det okej då?
Snälla, säg att det är det.

Gillar läget.

Jag har så roligt på min praktik. Jag har träffat
så många underbara och fina människor på bara
två dagar. Mina fem veckor där kommer gå fort,
det känner jag redan nu. Och det känns helt
fantastiskt.


Ikväll är det core kl.19. Det här med att träna
varje vardag känns ohållbart i längden, men
jag kör på så länge det fungerar.

NU KÖR VI.

Puss.

Nedräkning.

Tidig klocka. Kursintro. Lunch. Hem.
90 minuter träning (45 cross och 45
styrka). Plugg. Jag är så evinnerligt
trött på detta PM som hela tiden ska
rättas till. Och missivet. Vad spelar
det för roll om 100 år om man skriver
det eller det ordet? Jag vill så hemskt
gärna bara börja jobba. Tur att jag har
en fantastisk höst att se fram emot och
att det endast är drygt 3 månader till
jag är en fri människa.

Som jag längtar.

Kräftskiva i bilder.

Igår anordnade mamma & pappa en helt fantastiskt
rolig kräftskiva. Att till och med jag snapsade både
sambuca och dillsnaps tycker jag är ett tecken på att
festnivån är ganska hög.
Här kommer kvällen i bilder.

Fördrink i trädgården, i det otroligt fina vädret.




Thelma på ett strålande humör.




Uppiffad Moa, kvällen till ära.




Svägerskan Marlene - snygg som vanligt.




Kärlek på gräsmattan




Syskonkärlek <3.




Världens bästa pappa!




Liten T - söt så man inte kan sluta titta på henne.




Fasters fina Moa <3. Kräfthatten är på!




Världens bästa mamma!




Kräfthögen.




Erik har fått en hemgjord kräfthatt...




.. Precis som jag och Marlene.




Här börjar det bli riktigt roligt!




Och det roliga bara fortsätter.




<3




Finfin kärlek.




Thelmas nyinköpta och otroligt passande tröjan. Inhandlad av
ingen mindre än gudfar Bullen.




Marlene fjäskar för svärfar :)..




.. Och Thelma för farfar.




Pappas kräfthatt såg, i slutet av kvällen, ut såhär.
Lyckad fest, med andra ord!



Nu säger jag godnatt för jag har en lång vecka framför mig.

Tack, alla inblandade, för en fantastisk helg!

Det här med träningskläder..

Jag började med att träna i gamla linnen som jag
ändå inte använde. Efter två år inser man sedan
att det är guld värt att träna i riktiga tränings-
kläder, sådana som andas och som gör att man
inte försmäktar av värme och svett. Så igår när
jag var i stan passade jag på att inhadla mig ännu
ett linne. Det behöver inte ens bli dyrt, för de tre
senaste jag köpt har kostat 99 kr/st. Det är typ
omöjligt att inte handla då.


Foto: Stadium.se

Visst är det snyggt? I eftermiddag ska jag kasta mig upp
på crosstrainern i mitt splitternya linne. Ikväll vankas det
kräftskiva med hela familjen hos mor & far.

The edge of glory - Lady Gaga